Mättat fett används som energi i kroppen, men det är inte bra för hälsan om för stor del av fettet vi äter kommer från mättat fett.
Mättat fett finns i animaliska livsmedel och några vegetabiliska oljor, till exempel
I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett matfett är i kylen desto mer mättat fett innehåller det.
Hur mycket mättat fett behöver vi?
Vi behöver inte äta något mättat fett alls. De mättade fettsyror som behövs i kroppen kan bildas från andra fettsyror i maten.
Enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna, NNR 2012 bör högst en tredjedel av allt fett vi äter, eller 10 procent av all energi vi får i oss, komma från mättat fett. För en kvinna motsvarar det drygt 20 gram och för en man cirka 30 gram mättat fett per dag.
Bakgrunden till rekommendationen är att en minskning av det mättade fettet i maten kan bidra till minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar om man samtidigt äter mer av omättade fetter, det vill säga enkelomättat och fleromättat fett. Att minska på mättat fett och istället äta mer av mat med kolhydrater ger inte samma positiva effekt.
Hur många av oss tänker på vilken sorts matolja som finns i det vi äter? Världens viktigaste vegetabiliska olja, palmolja, finns i mat och produkter som vi använder varje dag. Förutom i margarin, kakor, friterade produkter och choklad kan palmolja också finnas i smink, tvål, tvättmedel, ljus, biodrivmedel och mycket annat. Restprodukter efter utvinning av palmkärnolja från oljepalmsodlingarna i Sydostasien används också och exporteras till Sverige för att bli djurfoder. En ständigt ökande världshandel gör att vi konsumenter allt mer påverkar förhållanden på andra håll i världen. Ofta är vi konsumenter inte medvetna om vilka effekter våra inköp och vår konsumtion har. Det behöver vi ändra på. Vi måste både reagera och agera!
"Välj bort kakor, kex och annat som innehåller palmolja", råder Livsmedelsverket.
Bröstmjölksersättning som ger still svenska barn innehåller lika mycket cancerframkallande ämnen som i övriga EU, enligt Livsmedelsverket. Det är fynden av glycidyl- och 3-mcpd-estrar i bröstmjölksersättning som är mest alarmerande, av det enkla skälet att målgruppen är små barn.
"Framför allt har de hittats i palmolja men även i andra vegetabiliska oljor. De hittas också i produkter som kakor och bakverk eftersom de innehåller palmolja samt i margarin". "EFSAs genomgång visar att palmoljan innehåller mest av de oönskade ämnena Välj bort kakor, kex och annat som innehåller palmolja. Då påverkar du även miljön på ett bra sätt. Oljepalmer odlas ofta på mark som har varit regnskog vilket är negativt för både limmat och växt- och djurliv " avslutar Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket följer tätt i hasorna på EFSA liksom många andra motsvarigheter till SLV i andra EU-länder. Man sticker ogärna ut hakan och inför strängare gränsvärden eller förbjuder oönskade ämnen som inte är förbjudna i andra medlemsländer. Men länder som Danmark var väldigt tydliga när det gäller bisfenol och transfetter. SLV nöjer sig ofta med att konstatera att det finns giftiga, cancerframkallande och oönskade ämnen i livsmedel men att de är sådan liten mängd vi får i oss genom maten att det är försumbart under en livstid och att exponeringen inte utgör någon hälsorisk. Det är ofta samma ljumma hållning om det gäller bly och arsenik i välling och risbaserade produkter som transfetter och palmolja. SLV är bra på information men tar sällan tydlig ställning för eller emot.
"Även om palmolja inte är speciellt nyttigt eftersom det innehåller höga mängder av mättat fett, finns det vissa fördelar med palmolja. Fettet är motståndskraftigt mot oxidation, lämpligt för fritering och stekning, är smak och luktlöst, behöver bara en 10-del av landytan och 1/6 del så mycket energi som motsvarande andra oljor från raps och solrosor - den blir därför mycket billigt och det är en stor anledning till dess popularitet".
EU säger också att det har skapats konfliktområden kring områden som skövlats för palmoljeplantager och att lokala urinnevånare förlorar både mark och tillgångar för sin egen överlevnad. Hårda arbetsförhållanden på plantager är ett annat problem enligt EU.
EU är bekymrat över den stora förvandlingen av "peatland" i Indonesien och Malaysia som river upp stora mängder koldioxid när denna jord förmultnar. Bara detta kan motsvara 2-3% av jordens globala koldioxid - alltså betydligt mer än vad Sverige släpper ut per år från alla källor. Alla skogsbränder i samband med både legal och illegal avverkning av regnskog bidrar med stora mängder koldioxid. De stora skogsbränderna i Indonesien 2015 släppte på ett par veckor ut med koldioxid än vad Tyskland släpper ut på ett helt år.
Sedan 2014 kräver EU att alla livsmedel deklarerar innehållet av palmolja och inte att det bara står vegetabilisk olja.
Ett annat dilemma för EU är att palmolja blandas i EU's biodiesel som säljs inom EU. 45% av EU's totala import av går åt till biodiesel. Inte minst i Sverige hyllas det som ett riktigt miljöbränsle men frågan är om det är så miljövänligt att skövla regnskog, förstöra unika livsmiljöer för djur och växter, frakta hit palmolja på båtar från Asien som kommer från områden som orsakat stora koldioxid utsläpp mm. Så EU resonerar att så som dagens konsekvenser ser ut för palmoljeproduktion så är nog de utsläppen högre än för framställning av fossila bränslen. EU har också implementerat en policy som innebär att palmolja skall fasas ut som biodrivmedel till 2030. Detta har mött motstånd inte minst i Indonesien och Malaysia som inte gillar denna diskriminering och bojkott. De tagit ärendet vidare till WTO för en bedömning.
EU driver också för att det endast skall säljas RSPO certifierad palmolja inom EU för livsmedelsframställning. En stor del av den RSPO palmolja som tillverkas i Asien kommer till Europa. Men det finns vissa problem också med denna certifierade palmolja då det händer att RSPO standards inne upprätthålls och att plantager etableras på urinnevånares marker.
WHO är av uppfattningen att palmolje industrin saknas i dialogen kring vissa sjukdomar och driver en linje som går ut på att influera och påverka forskning kring hälsa och miljö kopplat till palmolja. Precis som tobak och alkoholindustrin gör. Produktionen av palmolja har ökat från 15 miljoner ton 1995 till över 75 miljoner ton 2018. Klart att det finns starka incitament till att påverka beslut och forskning i rätt riktning. De ekonomiska incitamenten är inte minst slående då palmoljeproduktionen globalt väntas vara värd 88 miljarder USD år 2022. Omfattande lobbyverksamhet från både producenter och livsmedelsföretag ger också en annan bild av denna industri. Både producenter av palmoljeprodukter och multinationella livsmedelsföretag som använder dem har ofta ett nära samarbete - det är för mycket pengar för att missa tåget skulle man kunna säga. Det är lite "win-win" som gäller.
RSPOs styrelse består av 16 medlemmar varav 12 är palmoljeproducenter, tillverkare, banker, investerare och livsmedelsföretag. Detta skapar ett visst förtroende problem enligt WHO då det också visat sig att ett av initiativen som RSPO driver om hållbar produktion är svår att leva upp till och att avskogning fortfarande fortgår och att även styrelsemedlemmar är inblandade i avskogningen. Oberoende undersökningar av fristående aktörer har visat på barnarbete och brott mot mänskliga rättigheter på plantage som är RSPO certifierade.
Distributions och leverantörsledet är ett annat område som inte fungerar bra enligt WHO eftersom att många sitter i starka beroende ställningar.
Det finns positiva händelser enligt WHO men mycket återstår att göra och utmaningarna är omfattande.
WHO är tydliga med att palmolja innehåller mycket mera mättat fett än andra oljor. Även om vissa tvistar om dess exakta påverkan på hälsan förefaller det ställt utom allt rimligt tvivel enligt WHO att stort intag av mättat fett leder till ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Redan 2003 lyfte WHO och FAO (Food and Agriculture Organization) fram riskerna för kardiovaskulära sjukdomar. WHO vill även påpeka att många människor i Indonesien framför allt under de stora bränderna av regnskogen 2015 utsattes för giftig dimma och rök som medförde stort lidande och påverkade 100000 människor och djur.
Storskalig skövling av regnskog, utslagning av redan hotade djurarter, ökade utsläpp av växthusgaser, vatten och jord förorening som påverkar många människor lokalt är andra problem enligt WHO.
WHO är även kritiska till att möjligheten till att använda upp till 200 olika namn på palmoljeprodukter så att det blir svårare för konsumenten att sätta sig in i vad som ingår i många produkter
